Sista jobbiga veckan

Usch vilken hemskt jobbig vecka det har varit. Psykisk påfrestning på hög nivå. Igen. Jag har väntat och väntat på information om sista datum på jobbet, haft möten och tydligt sagt jag ville avsluta allt på bästa sätt för alla parter, fått jakande svar och löften om detsamma. Lämnat in uppsägning med föreslaget sista datum sista Februari. Väntat och väntat på nån respons från ledningen. Så i tisdags fått ett mycket kortfattat mail (ja det är fina takter att meddela sånt på email) som klart och tydligt visade på att de inte ville ha mig kvar och avsluta någotsånär proffsigt utan att sista dagen skulle vara redan på onsdagen. Dessutom fått instruktioner om att allt skulle lämnas över då samt att slutlönen skulle betalas ut och bilen återlämnas etc. Jobbat som en galning på att slutföra alla filer, lämna över på proffsigt och snyggt sätt till min chef som tar över allt, skrivit alldeles för snälla mail till agenter och partners om att jag slutar etc. Allt för att hjälpa företaget. Och när jag gjort allt detta på onsdagen så hoppades jag såklart också få ut lön och visainformation som utlovat. Men då kollade Mdn på fotbollsmatch på kontoret och hade inte tid. och 2 timmar senare ringer de (via hans underhuggare, inte personligen) och säger att han inte är tillgänglig den dagen mera. Jag tappade nästan besinningen då faktiskt. Han säger upp mig och meddelar när jag ska vara ute från kontoret och jag sliter och lämnar över allt i väldigt bra skick trots ingen tid på mig. Och han kan inte ens ha respekten att komma in och fixa ett möte för att avsluta sin del av det hela. Samt att han skriker åt mig i tfn att jag borde förstått allt sånt skulle skötas dagen efter.

Mållös över hur de skött detta blir man. Så jag fick komma tillbaka på torsdagen för att få lönen etc. Nervös som 17 var jag. Valde att med mig Johan som stöd, vilket måste ha haft nån sorts positiv inverkan för Mdn var trevlig som bara den, jag fick ut all lön och inget visaavdrag eller avdrag för mina semesterdagar. Dom har svängt så mkt nu sista veckan så jag är fortf lite rädd nåt jobbigt ska hända på månd när jag ska med Mdn till Labour Office och avsluta mitt visa som är det allra allra sista. Ingenting förvånar mig längre. Däremot har klumpen i magen försvunnit och jag känner mig lättare. Och firar med trevlig helg inklusive matfestival, middag m 2 trevliga kompisar, ev lite partaj senare ikväll, och några extra dagar med Johan. Allt kommer lösa sig, det känns iaf så nu. Bara visagrejen kvar nästa vecka och sen frihet. Och som jag har längtat efter den sista månaden. Gott smakar den också! :)