Maktlöshet

Det är inte över ännu. Det jobbiga med företaget och visumet etc alltså. Snarare har det blivit värre än det värsta scenariot jag tidigare hade, och tagit såna proportioner att jag inte vet vart jag ska ta vägen snart. Ni som pratat med mig sista dagarna vet vad det handlar om och hur enormt tråkig behandling jag nu blir utsatt för här nere i dagsläget. Fast jag inte gjort nåt fel och fast jag hela tiden velat avsluta detta så bra som möjligt för alla parter. Och det är inte rättvist att detta nu är på väg att dessutom kunna förstöra alla planer jag har på att bo och jobba i Dubai framöver. Ett Dubai som jag trivs bra i och där min blivande hälft också trivs och där jag skulle kunna göra väldigt bra saker inom det jag jobbar med. Allt pga att rättigheterna och lagarna är bara på arbetsgivarens sida och inte på min. Och att jag inte ens fick försvara mig eller få en riktig anledning till beslutet.

Och det är inte roligt. Jag känner mig helt maktlös och vet inte vart jag ska vända mig för att få hjälp heller. Känns som kontakterna jag har är uttömda. Sover dåligt och tänker bara på hur det ska gå att lösa denna situation utan att må ännu sämre i slutändan. Är dock enormt glad över alla vänner och bekanta här nere som uttryckt sin förskräckelse över situationen och på alla sätt försöker hjälpa till att lösa det på sitt håll så gott de kan. Det värmer. Mer än ni anar i dagsläget faktiskt. För jag är inte så stark just nu. Vilket jag brukar vara ganska ofta annars. Men jag orkar inte mycket mer av det här nu. Så snälla- låt det ta slut snart.