Fortf nummer 1

Jag vet inte riktigt vad det är som gör det faktiskt. Om det är Folklivet, dofterna (som är en blandning av pressade färska apelsiner, kryddor, grill-os, läderväskor, rökelse, oliver, mynta m.m,), det dagliga skådespelet av berberdansare, ormtjusare, ganska otrevliga män med apor i band, sagoberättarna som ser ut att vara lika gamla som sagorna själva, de spontana teaterstyckena på berber eller arabiska som drar stora folkmassor, de rosa husen och vackra Koutobia mosken i bakgrunden, surret av de (numera elektriska) matstånden eller upplevelsen av att äta en tagine eller cous cous i nåt av tälten på kvällen med alla ljusen runt omkring. Eller om det är närheten till de underbara soukerna med en storslagen blandning av arabiska lyktor, skor, väskor, bälten, taginer i keramik, baboucher, kryddor, textiler, silversmycken, ljuvligt doftande thuyaträ föremål och nyupphängda garn i alla världens färger. Men faktum är att torget Djemaa el Fna i Marrakech fortfarande behåller sitt grepp om mig som min totala favoritplats nummer 1 i världen. Och det börjar bli en ganska så fascinerande placering med tanke på att jag nu faktiskt sett en hel del trevliga platser på olika håll i världen. Men torget är fortf nummer 1.

Känslan av lycka jag får av att gå över denna sagolika plats eller sitta på annars ganska sunkiga Cafe Glacier och ta en kaffe med utsikt över hela scenariet är obeskrivlig. Samma känsla får jag av att gå omkring i soukerna. Trots att det numera är dumma försäljare som vet att ta ut helt hutlösa priser som startpris på sina produkter (eftersom feta tyskar och dumma britter tydligen köper sakerna till dessa priser) utan att vilja pruta till priser som jag tycker är rimliga. Mysfeeling kallar jag det. Och att jag nu dessutom fått dela det med en person som tycker platsen är lika underbar som mig är jag ännu gladare för.

Se denna länk till You Tube för att få en liten 20 sekunders feeling för vad jag menar. Även om det aldrig kan förklaras ordentligt förrän man sett det in real life. Ni som varit där vet vad jag menar. Notera ljudet som Johan sa på sin blogg.